Första boken vald!
Kamelen läser nu Svinalängorna av Susanna Alakoski.
Återkom med kommentarer om denna barndomsskildring i 70-talets Ystad.
Som bonusbok valdes Happy Sally av Sara Stridsberg. Rekommenderas görs även Dårskaper i Brooklyn av den amerikanske författaren Paul Auster.
Trevlig läsning önskar K
Läser svinalängderna nu...men fastnar inte för den. Varför? Den griper inte tag i mig.
Funderar kring Augustvinnarna...Ska de alltid handla om ett årtionde som skildras?
Jag gillar titeln på Xtra boken: Dårskaper i Brooklyn av den amerikanske författaren Paul Auster. Den känns mer lockande.
ibland vill man FLY!
Ska bli jätteroligt att "kamela" tillsammans med er. Tyvärr kunde jag inte vara med på första träffen, men jag är definitivt med i matchen, ska införskaffa svinalängorna imorgon. Happy Sally har jag läst sedan tidigare - hade dock svårt att bli engagerad eftersom jag tyckte att berättaren hela tiden distanserade sig vilket gjorde att jag som läsare inte blev berörd. Ska bli spännande att höra vad ni andra tycker!
Paul Auster är en favorit sedan länge - New York trilogin blev en milstolpe i mitt läsliv.
Själv kämpar jag på för att avsluta den påbörjade boken om Alva Myrdal av Y Hirdman. Riktigt bra. Dock väldigt deprimerande läsning om hennes och Gunnars förhållande. Att hon orkade! Dessutom var hon inte så rationell som jag hade trott, mer känslostyrd och "underlig". Enstöring.
A har nyss läst Dårskaperna-boken och uppskattade den mycket. Så det går nog bra att fly in i den. Fly till New York!
I går, på kvinnodagen, fick jag 30 procent rabatt på böcker skrivna av kvinnor eller om kvinnor. Köpte två, bland annat Anna, min älskade, den sanna berättelsen om ett pars kamp mot cancer. Förväntar mig ett tårmaraton.
Väntar med spänning på att ses nästa gång! Och välja ut nästa bok!!
Alltså, angående Dårskaper i Brooklyn och att jag "uppskattade den mycket" så måste jag få lägga in den lilla kommentaren att jag verkligen tycker den är läsvärd, men det krävs alltid mer än en så enkel fras för att kommentera en bok av en författare som Auster. Han kombinerar cynism med banalitet på ett befriande sätt. Inte alls samma näsblodsknock-out som New York trilogin, mer som en Bergmankomedi. Läs den.
Hälsningar A
hm. jag har för längesedan läst svinalängorna o nästan glömt av den...har läst 2 andra böcker som heter "energitjuvar" mer en psykologibok om hur mskor fungerar o den andra är en kärlekshistoria om vince and joy. hm. den är inget att hänga i taket. ville läsa lite romantiska böcker men det är lättare att bli gripen av blod alltså typ stieg larsson eller nån sån gubbe =0)
ursäkta mitt ogenomtänkta inlägg men jag bloggar kl 04:55
så där finns förklaringen...
ska sova nu =0)
Har också läst ut Svinalängprna, försökte få den att räcka längre genom att ta små uppehåll, men när det blev värre och värre för Leena var jag tvungen att avsluta min (hennes?) plåga. Såg ni förresten på Babel på svt när Alakoski själv intervjuades? Skulle tipsat om det här på bloggen, men upptäckte det själv bara någon timma innan reprisen sändes. tydligen har hon fått kritik av sverigefinnar som tyckte att hon "flirtade med svenskars fördomar om finländare". En läsare skrev att hon kämpat hela livet mot bilden av finnar som "svärande, supande och äckliga" och efter Alakoskis bok fått så stor spridning kände hon sig rätt uppgiven.
Nu läser jag Anna-Karin Palms senaste "Herrgården" som jag köpte på bokrean. Har sen tidigare läst hennes Faunen, Målarens döttrar + den lilla tankeboken Lekplats och har fastnat för hennes uttryck. Herrgården är ganska lovande, lite mystisk stämning och intressanta karaktärer.
Oj, ser fram emot att läsa Svinalängorna nu när alla skriver om den. Har nämligen väntat med den för att ha den färsk i minnet när vi ses. Svärande, supande, äckliga - ni har ju (minst) en tvättäkta finne bland er, så det är bara att bedöma. Men visst, många finnar tycker själva att det finns ett genomgående drag av melankoli och tystlåtenhet hos oss. Och att det är dessa drag som föder supandet och svärandet, för att liksom stå ut med vardagen.
Anna-Karin Palm får du berätta mer om sen Anna. Ses!
vill bara förtydliga: bilden av finländare som läsarbrevet till Babel tog upp rörde just fördomar och klichéer. Om finländare ibland oss ska bedömas efter den måttstocken så får väl vi andra identifiera oss med Hollywoods Hilda/Greta: yppiga, korkade och sexgalna. ;)
Förresten, Anna-Lotta: smart att "spara" boken för att ha den i färskt minne. det ska jag komma ihåg till nästa gång.
Ser fram emot att ses snart igen, kameler!